Våga vägra sport – Viagra Boys är tillbaka

Att sport är trams vet alla. Därför är det skönt att någon sätter ner foten mot idiotin.

Alltid lika vitala Viagra Boys visar på korrekt döpta Sports hur hjärndött det är med reglerad fysisk aktivitet.

Som singel är det inte det starkaste bandet har släppt ifrån sig, men ändå tillräckligt stark för att få mig att längta efter mer.

Viagra Boys nya album Street Worms släpps 28 september.

Viagra Boys – Sports

Sista spelningen med Final Exit

Efter hardcore-smockan från DS-13 häromdagen blev jag sugen på Final Exit. Innan Ghost hade kommit på att man kunde vara hemliga startade några Refused-medlemmar ett hemligt band och spred ut ryktet att det bestod av några riktiga tuffingar. Inte ens på 1990-talet kunde man hålla något sådant hemligt. Bandet fungerade som en en kul, kompromisslös och enkel flykt från det allt mer pretentiösa Refused.

Men likt Refused gick Final Exit i graven. Likt Refused uppstod Final Exit igen. Dock utan lika stort dunder och brak.

Här är en video från Final Exits återföreningsgig i Umeå – så klart!

Final Exit – Respect(live)

DS-13 – med knuten näve

Vissa dagar är det enda som krävs är smaken av en riktig hardcore attack. Och Sveriges bästa leverantörer av särskrivna hardcore attacker är DS-13 från Umeå.

Det här klippet är från deras återföreningsturné som bland annat tog dem USA och Kalifornien. Här ser du dem fullständigt montera ned en konsertlokal i Los Angeles.

Jag vet inte riktigt hur det ser ut med statusen på DS-13 idag. Är de aktiva? Splittrade? Vilande? Vem vet. Men jag vet vart jag vänder mig när jag är sugen på en kompromisslös hardcore-smocka.

DS-13 – Live In Los Angeles

Les Big Byrd flyger igen

I tider av smuts, meningslöshet och våld på vad det innebär att vara människa, behövs små ljusglimtar av hopp. Något som bedövar samtidigt som det höjer sinnena, något som befriar oss från vardagens och samhällets bojor. Det gör Les Big Byrd.

Istället för att tälja fram fler hits inspirerade av succén med Two Man Gang går de tillbaka till den rymdrock vi lärde oss älska dem för.

Helt rätt beslut, om du frågar mig.

Så ta på dig din favoritparka, och tryck igång A Little More Numb, i dessa mörka tider blir det nog inte bättre än så.

Les Big Byrd – A Little More Numb

Rimliga sportlåtar

Stora mästerskap brukar som sagt innebära en orgie i dålig smak och smittsamma eurotechno-produktioner. Men, det har existerat ljus i mörkret. Det har gjorts, i alla fall habila sportlåtar.

New Order – World In Motion

Mil ifrån Joy Divisions mörker. Men det finns ändå ett stråk av melankoli i hyllningen till världens mest hopplösa landslag. New order lockade fram det vackra i fotboll och gjorde om mittplan till dansgolv.

Bob Dylan – Hurricane

När Bob Dylan återigen plockade upp 1960-talsandan och blev politisk var det för att få rättvisa för morddömde boxaren Hurricane Carter, som enligt Dylan kunde blivit ”the champion of the world”. Hur det är med den saken låter jag vara osagt, men jag kan konstatera att på Hurricane så brinner Bob Dylan; han bryr sig.

Tyvärr så är det det här som dyker upp på näthinnan när jag hör låten.:

Sufjan Stevens – Tonya Harding

Tonya Harding var kvinna som lyckades göra konståkning intressant för fler än drillade ryska hockeyfrillor och skridskoburna hästtjejer. Torpeder. Galna utspel och osnörda skridskor – Tonya Harding, konståkningens George Beste, gjorde en död sport till ett tragiskt men vackert skådespel.

 

Häxhouse-gudarna hör bön

Precis när man hade gett upp hoppet. När man trodde att häxhousen var en mardröm från förr. Då återuppstår White Ring – genrens absoluta fanbärare.

Tre nya låtar har släppts, och alla är mindre uppdateringar av soundet, utan att de tappat sin själ.

När återvänder Salem?

Nu är det bara att hoppas att Salem grävs upp ur sin stinkande grav släpper lös sitt mörker över människobyarna.

En nya våg häxhouse

Låt oss hoppas på en ny våg av häxhouse – genren vi inte visste att vi behövde men sen inte klarade oss utan.

White Ring – Leprosy

Tonårsfylla med Avantgardet

Avantgardet fortsätter att välsigna oss med nollbudgetvideor. Nu är det svängiga Ut i natten som blivit med rörlig bild. I min iver trodde jag att det var det gamla Noice-klassikern som hade tolkats, men så är icke fallet.

Istället är det en traditionell Avangardet-dänga när bandet är som allra bäst – slamrigt, sladdrigt och svängigt.

Videon är en fin tolkning av Smashing Pumpkins 1979 men i småländsk småstad. Hade dagens ungdom haft något vett i kroppen hade de gett sig ut i natten med Avantgardet i lurarna, men lär knappast hända.

 Avantgardet – Ut i Natten